Till alla er som förlorat något som inte går att ersätta. Till er vars tårar rinner. För er som försöker ert bästa men utan att lyckas, ni som pusslar med förlorade bitar.Vi som tycker att det svåraste var att släppa taget, inte att ta del...
Det finns nyanser därute, skiftningar i periferin.
Det är dit vi måste gå för att leta,
och finna...
1 kommentar:
Åh, den har jag sett innan! Helt galen den tanten... man både hoppas och inte hoppas att man blir sådan... ;.)
Måste bara tacka ännu en gång för ante-klappen... något av det finaste vi numera har på jorden! Tack!
Skicka en kommentar