En god vän med familj har ansökt om att bli fosterfamilj! Det är stort, väldigt stort! Den 12:e december blir de granskade för första gången och jag ska blåsa lyckliga tankar åt deras håll den dagen. Det finns människohjärtan därute som inser vad kärlek är, och inte är! Det handlar föga om gener eller biologi utan om att mot alla odds finna varandra. Människor som ömsesidigt behövs och är bra den ene för den andre. Kärlek behöver inte börja med fyra celler i en burk eller ett niomånaders liv i magen. Det går att älska förbehållslöst om man bestämmer sig för det, var och när i livet man än råkar träffas. Att välja kärleken. Det kräver bara lite extra förberedelse. Det övergivna barn som hamnar hos min vän kommer att tacka sin lyckliga stjärna!
Det är förvånande i ett upplyst land som Sverige att barn till varje pris skall återförenas med sina föräldrar! Ha tillgång till ja, men inte självklart återförenas. Efter blåslagen uppväxt med droger i nappflaskan? Barnen hamnar ofta i en flyttkarusell som gör dom rotlösa och olyckliga. Lyssnas det alls på barnen ifråga? Barn behöver frid och trygga händer som klarar av att ge de förutsättningar som krävs för att klara fortsättningen på livet. De har rätt till en frisk familj! Att få tillhöra och finnas...Fram för fosterhem som blir ett hem för livet!
Min vän undrar om det inte finns ett bättre ord än Fostermamma? Förälder skulle jag vilja kalla det! En förälder är den som ger kärlek, trygghet, tålamod och sätter gränser. Förälder är vad hon blir...varför krångla till det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar