Mina lyckotal framför andra har alltid varit 4 och 2. Med fyran har jag vunnit flera stjärnvinster på Liseberg och fyra barn har jag drömt om sedan barnsben. Jag trivs med fyran och gillar att skriva siffran. Samma sak med tvåan. Blev det inte fyra barn skulle det i alla fall bli två. En tvåa är lätt att få vacker på papper och snirklar sig fint under pennstiftet. 2:an och 4:an sammanfattar väl min och Kärlekens historia, där de återkommer i olika konstellationer genom det viktigaste i den...
Jag fyller år den 4:e i en av sommarmånadrena och 2002, just den sommardagen såg jag in i de vackraste av ögonpar. Jag fick ett par lätta kyssar på kinden den kvällen, men den riktiga kyssen kom dagen efter. Från dag två var jag och Kärleken oskiljaktiga och redan efter två veckor sades de magiska orden...Två månader efter den första blixtförälskelsen flyttade vi ihop i min 2:a-hands lägenhet på våning två. Det var dubbelt av allt!
På en otillgänglig klippa vid Västkusten finns "vårt" ställe, där vi övernattat under stjärnorna i sällskap av ett troget svanpar och deras två ungar. När jag året därpå friade till M på samma klippa var svanparet åter vid vår sida med nya fjuniga ungar. Två gånger frågade jag i min nervositet och två gånger svarades det "JA"! 2004 vigdes vi, tillsammans med 42 vackra gäster, framför två späda björkar. Den 24:e augusti året därpå miste vi en älskad anhörig i svår cancer och vår första stora sorg var ett faktum.
På 2:a IVF-försöket 2008 fick vi vårt första plus på stickan, men glädjen varade i två dagar. Efter en 2-äggstransfer på sista försöket kom vårt 2:a plus, ett dubbel-plus! Det slog två friska hjärtan på skärmen, som tillhörde Ruth och Astrid, våra tvillingdöttrar! Efter 20 hela veckor och 6 hela dagar, tillsammans vi fyra, skulle vi äntligen gå in i v 22. En vecka där man oftast försöker rädda för tidigt födda människor och en vecka där foster blir kallade barn...Vi hann aldrig uppleva den magiska veckan utan drabbades av vår 2:a stora sorg, den största i vårt liv, 24:e september 2008. De fick stjärntecknet vågen, och på två små vågskålar mätte flickorna rättvist och noggrant för och emot. Jag skulle ge allt för att veta hur de tänkte den dagen!
Våra älskade små var beräknade till den 2/4, en av mina vackraste vänners födelsedag, och saknaden efter oss fyra tillsammans är idag på tremånaders-dagen större än någonsin! Jag ska behålla de vackraste av siffror som turnummer för däri finns de vackraste av flickor, våra barn som vi fick turen att uppleva. Jag ska trösta mig med att flickorna har minst två par mycket speciella tvillingpojkar och -flickor att leka med i sitt nya land...6 blinkande stjärnor i rymden...
God-24:e!
/Önskar en mor och far med dubbelliv och dubbel sorg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar