En sten är en sten är en sten

Jag vill inte alls verka gnällig, missunnsam eller avundsjuk, men nu är jag det och får därför stå för dessa mina förkastliga sidor. Jag kan bara be om ursäkt!
Såhär är det. Den otur som drabbar just oss är fullständigt sanslös. Det är ok så länge det handlar om just otur, men numera tror jag att det finns något/någon därute som vill oss ont, som riktar sina sjukliga psykotiska fantasier på, över och kring oss. Psyk-strössel! Undrar vad vi gjort för att förtjäna dennes ohyggliga elakhet? Visst har vi festat ibland, svurit ibland, och haft sex innan vi blev gifta ibland, men...har inte de flesta det ibland?

M varnade mig sedan länge för att han var en olyckskorp. Jag fnös oftast till svar att olyckor drabbar de flesta. Jag tyckte att han skulle lägga energin på att leta efter de bra och fina sakerna i vardagen och se vilken tur vi ändå har med det mesta. Jag var blind och hade fel! Missledd av min naivitet. Vi är olyckans samlade fåglar och jag ger efter...

Idag skulle gravstenen vara klar. Den vackra stenen i form av en hand som så varsamt burits ned från norska högfjället av min far. En sten med karaktär som kändes som en kär gammal vän. Den hade spruckit vid gravering och en tredjedel av stenen hade limmats fast! Tvärs över namnen på våra små. Inte en chans att försöka lura oss till att tro att det är en naturlig ådring. Så kan vi inte ha det! Vi fick en ny sten med ny gravyr utan extra kostnad...även om de inte kunde stå till svars för stenens dåliga skick. Visste inte att stenar kunde vara i dåligt skick! En sten är väl en sten? Ledsen är förnamnet och just nu skiter jag i hur den nya kommer att bli. Så länge namnen är rättstavade! Var ställer man förresten en trasig gravsten hemmavid? "Välkomna hem till oss", och ni möter döden i farstun...

Rämnad gravsten över döda barn...när andra får en läcka får vi två...när andras anhöriga överlever cancer dör våra...när vi flyttar från en högljudd lägenhet får vi en ännu ljudligare...när andra blir gravida på första IVF-försöket blir vi det på sista...när andra föder sina barn dör våra...när andra har alla chanser i världen att få syskon är våra försök förbi...när andra adopterar har vi blivit för gamla...när andra får typ2-diabetes i ålderdomen får jag det vid 30...när andra går ner i vikt känner de sig vackra, jag blir ful...när andra drabbas av foglossning drabbas jag av allt...när andra sover är vi vakna...när andra firar jul firar vi att vi orkat ännu en dag...när andra dansar munter salsa dansar vi tragisk tango...när andra...när andra...när andra...

Jag kan bara be om ursäkt!