Jag har funnit en ny målgrupp att rikta min bittra ilska mot, våra grannar! De precis mittemot. Unga, lyckade, förmögna, skaffat raskatt, alltid glada, massor med besök, kvittar och pussas utanför dörren, och smäller i dörrarna...om det bara varit för dörrslammandet hade jag varit stolt, men nu gäller det hela deras lyckade framtoning och jag skäms. Lite.
Jag fick ett infall i början av graviditeten, när vi bestämt oss för att stanna kvar i stan och behålla lägenheten då en flytt bärande på tvillingar verkade bökigt, med mina komplikationer...
Jag gick med i styrelsen för bostadsrättsföreningen, mest av galenskap och nyfikenhet för jag är ingen styrelsemänniska! Där blev samtidigt grannkillen på 26 bast medlem. Själv fick jag berättat för mig att man startar som suppleant i några år för att senare avancera till styrelseledamot, för att senare avancera till...Gissa vem som avancerat innan han ens börjat! Gör man det av ren princip för att man pluggat teknisk fysik i fyra år på Chalmers? Jag har pluggat 9 år på universitet med den enda skillnaden att inte få kalla mig ingenjör! När jag berättade att jag var gravid med tvillingar utbrast killen att dom minsann "planerade för barn september 2009"! Jag vet att han vet att det blir så. Rent logiskt är det bara att kalkylera, jag vet också. Hon är som skuren ur Sex and the City, ny och fräsch varje dag. Klart hon suger åt sig graviditeter!
I de mest missunnsamma ögonblicken intalar jag mig att deras fula katt gav mig listeria och att barnen dog pga det! Fruktansvärd tanke på alla sätt, men den bara kommer...jag är för tusan inte rationell! Vi delar sopnedkastet på översta våningen och de slänger kattlatrin i parti och minut. Tror inte de slösar med handtvål innan de delar frikostigt med sig av baciller till oss. Ibland blir jag så sur att jag står tryckt intill "dörrögat" och kollar på härligheten som swischar upp och ner, upp och ner...och jag undrar hur dom orkar? Hämtar pysselgrejer i förrådet, handlar prylar, plockar lingon, svamp och äpplen, fixar själv med bilen, tänder levande ljus kl. nyss hemkomna från jobbet, bygger om köket, bakar så det doftar överallt, scuba-divar, syr festklänningar och målar världens största väggmålning i guld och ädelstenar. Till och med insidan av dörren är täckt med guld! Har varit inne hos dom och det var ett litet slott jag besteg. Perfektion i minsta detalj. Allt var rätt och riktigt och vackert. Till och med doften! Det luktade té och rosor i alla rum. Hos oss luktar det stekt fisk och ärtsoppa blandat med noter av fuktigt badrum och kaffesump.
Jag avskyr deras ungdomliga lycka och deras ovetskap om vad som kan komma att bli. Jag hatar att deras drömmar är sådana som blir verkliga och jag vantrivs i de elaka tankar jag har för någon jag egentligen inte känner...eller ens vill likna! Det bästa med våra grannar är att katten är ganska ful, dom är trista och att vi bräcker dom med levande ljus och kärlek till två döttrar.
Veckans quiz:
Gissa vem som lyckas planera in och skaffa barn september 2009?
1. Elaka häxan med de förgiftade äpplena och Bergatrollet
2. Rapunzel och Riddar Duktig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du är ju så rolig mitt i allt -och jag förstår dig såväl... så tänker jag också... men så tänker jag även att de lever i sin "låtsasvärld" vi känner till verkligheten och den kommer de en dag att få smaka på också... vem vet, det kanske de redan har gjort -kanske har hon haft bröstcancer, han prostatacancer, deras föräldrar omkom i plötsliga olyckor, deras syskon dränkte varandra... usch, nu är jag hemsk... men man vet ju inte...
Skicka en kommentar