söndag 18 januari 2009

Punkterad och stress-förklarad

Oförstående och ogenomtänkta kommentarer är vanligt förknippade med IVF. Här har jag samlat ett par som lämnat mig lite trasigare i kanterna. Med en känsla av att vara mindre värd de få chanser jag har.

Akupunktur är något som visat sig fördelaktigt i samband med IVF. Flera medicinska rapporter, gjorda på riktiga (!) sjukhus, har visat att chanserna att få barn efter akupunkturbehandling ökar med några procent. För en desperat låtsasmamma är "några procent" väldigt bra och inget att direkt fundera på. Likaså folsyran, inget att direkt fundera på. Ändå har jag hört hånfulla kommentarer som "sånt tror inte jag på" mitt framför näsan på mig där jag förväntansfullt tryckt mina nålfyllda öron morgon, middag, kväll. "Sånt"! Som om vi hade med jättar och troll att göra! Det har för längesedan slutat handla om tro, och personliga övertygelser har väldigt lite att göra med chanserna att lyckas. Jag gör det för att jag behöver de där extra procenten och för att jag kan ha allt att förlora på duktiga övertygelser. Om placebo funkar är det väl lysande!

Stress är en annan sådan sak. "Är du stressad kanske?" Nej, inte mer än vanligt tack! Och så fortsätter de tala om faran i att stressa...Under IVF-tiden har jag stressat lika mycket eller lite som de som ställt frågan, och inte har de haft svårare att bli gravida för det. Jag tror stress är en enkel diagnos för sjukdomar man inte har en aning om, eller ens vill försöka få en aning om. De vill så gärna ha rätt! Stress är tyvärr något som alla känner till och tror de kan något om. Ont i magen? Stress. Svårt att sova? Stress. Svårt att få barn? Stress. Jag har i andras ögon aldrig varit mer stressad än då. Jag stressar tydligen till den milda grad att Kärlekens spermier får dåndimpen och självdör!

Jag behärskar knappt den stora konsten att stressa, men blir genast omyndigförklarad och samlad i gemensam mapp när jag hävdar mig i frågan. Klart barnlöshet handlar om stress! Ibland kan den givetvis göra det men oftast är barnlösa precis som vanligt folk med tidiga mornar, lugna söndagar, deadlines på jobbet, glädje, dagliga bestyr, sovmorgnar och ett eller annat besök till vårdcentralen. Vi får inte mindre självkännedom bara för att vi går under behandling! Barnlöshet kan bero på en mängd olika medicinska faktorer, vissa manliga och andra kvinnliga. Att säga till en kvinna som är barnlös på grund av manlig faktor att de misslyckas för att hon stressar är en ekvation som förbryllar! Oförstående kommentarer däremot ökar stressnivån en aning.

Tack och lov är ovanstående medmänniskor inte många, och de flesta med empatin i behåll lyssnar ödmjukt eller vet att bita sin tunga.
.

7 kommentarer:

Unknown sa...

Dessa kommentarer och know-it-all-are... herregud... vad vet de?

Nej, nu blir det inlägg av... med tanke på den där hiskeliga kommentaren... herregud... nej, blir bara trött... borde inte egentligen ägna de där människorna energi, men visst river de upp!

Vi får bara rabbla det hela som ett mantra: "okunskap, okunskap,okunskap" och hoppas på att de genom mötena med oss blir lite klokare -och mindre fördomsfulla.

Vida sa...

Ja vad säger man.. många gånger uttalar vi oss alltför lätt och särskilt om situationer som vi själva inte befinner oss i.. de som inte har barn talar om för andra hur de ska uppfostra sina, de som lever i stabila relationer talar om för singeln hur hon ska hitta någon, vem hon ska välja och att hon inte får vara för kräsen.. ja sådär kan man hålla på hur länge som helst.

Vi gör ju våra egna sanningar, upptäcker nya och förkastar gamla beroende på vad som händer i våra egna liv och det är inte lätt att vara människa.

Sen en liten sak.. jag tror på akupunktur för jag vet personer det lyckats för när det gäller att få barn men även en vän som varit allergisk i över 20 år och nu inte är det längre (det var inte ens det hon skulle behandlas för)..
så det enda jag vill säga är:

GÖR DET DU TROR PÅ OCH TRO PÅ DET DU GÖR!

Orchid sa...

Dumma kommentarer beror på okunskap och social inkompetens! Dom vet inte vad det handlar om eller hur det känns! I din situation skulle dom säkert resonera likadant!
Vi är några som vet vad det handlar om!
Stå på dig, tjejen!
Kram!

Berber sa...

Ja du vännen, själv har jag tydligen stressat så till den grad att jag lyckats med konsten att både stänga av hypofysfunktionen och reducera min äggreserv drastiskt. Konstigt nog har det aldrig gett utslag i ökade nivåer av stresshormoner, så hela effekten måste verkligen ha satt sig på reproduktionssystemet. Mannen har väl också stressat och saboterat både morfologi och simförmåga. Tycker också det är lite lustigt att livmoderslemhinnan kan bli så stressad att embryon inte fäster, för man tror ju i sin naivitet att infästningen i en enkel slemhinna ska vara en ganska basic fysiologisk process jämfört med annat finlir i kroppen. Men den är ju som bekant lurig den där stressen...

Apropå akupunktur så har jag fått två plus och ett minus MED aku och fyra minus UTAN aku, så jag har nog min uppfattning om den saken. Men det har de förstås på kliniken också och säger spydigt: "Jaså ska du på akupunktur, får du inte nog av nålar att sticka dig med ändå under sprutningen?"

Sara Johansson sa...

Tack för din kommentar på min blogg. Blir lika förvånad när jag märker att folk faktiskt läser vad jag skrivit.

Jag tror att folk som vill ge råd nästan alltid gör det i välmening. De vill trösta eller ge råd, men det blir så fel. Jag har tex en kompis som är gravid i 5:e månaden som sa till mig nyligen: Det är ju inte konstigt att det inte lyckats bli någon graviditet för er ännu, för det tar ju normalt 7 mån för "normala heterosar" att bli gravida. Att höra det från någon som är gravid och inte har en aning om den stress och oro som det medför att gå igenom assisterad befruktning var inte kul. Ändå vet jag att hon bara ville mig väl.

Stor kram!

Johbur sa...

Ja, ni har så rätt. Jag funderar ibland på hur hård man bör vara mot sin omgivning. Alla är vi människor som ibland gör eller säger fel. Jag är inget undantag! Men det förvånar mig att människor vet så lite om reproduktionsmekaniken! Men återigen, det kan vara jag som vet för mycket...

Ska fortsätta jobba på min vän "bitterheten", för där går det åt alla tänkbara håll fortfarande.

Kram alla!
Johbur

Kristina Birkesten sa...

Johbur!
Nu tjatar jag igen men: Tack för att du delar med dig!
Du skriver så fint att det berör längst in i hjärtat. (slut tjatat om det för denna gång :o)

En del människor tror sig veta hur något är utan att ha upplevt det. Det säger mycket mer om dom själva än om det dom tror sig veta något om....

Det borde alltid vara självklart med varsamhet och empati när man kommenterar känsliga saker.

Särskilt något så oerhört känsligt som vår reproduktionsförmåga och/eller våra barns död.

Men en del saknar dessvärre den insikten och den går inte att tvinga fram. Men förhoppningsvis kommer livet att lära dom.

Usch, jag minns ett flertal kommentarer jag fick när jag miste Mikael som gjorde så ont. Och katastrofala "trösteförsök" när jag fick beskedet att jag inte kunde få fler barn.

Det gör så ont i mig när ni unga änglamammor, kämpande och längtande blivande mammor och pappor, tvingas stå ut med denna enorma brist på kunskap och inlevelseförmåga!

Många varma tankar och kramar!