lördag 3 januari 2009

Bryta ihop och gå vidare

Idag har jag städat bland Ruth och Astrids grejer. De har legat utspridda och blivit riktigt många! Vi har två stora röda lådor för bröllopsminnen. Skrattlådor! Kort, planering, foton, albumet som aldrig blir färdigt...jag fann en presentask med två gamla bebis-amoriner i! En av dessa röda lådor fick etiketten Ruth & Astrid. Gråtlådan. Det tog tid att sortera och flytta över och under arkiveringens gång blev jag sittandes med ett fotoalbum från möhippan. Längst bak hade vännerna sammanställt frågor:

Vem såg vem först?
J: Exakt precis samtidigt...han såg mig först!
M: Jag såg J först.

När blev ni ihop?
J: Dagen efter, nej med en gång!
M: Den kvällen den...juli.

M/J har en dröm, vilken är den?
J: Han har många drömmar...men vänta nu, osttillverkare i Frankrike och resa runt med en dockteater i hela världen. Min dröm är att ha en dockteater med M, skriva barnböcker, bilda familj med M...
M: J vill frälsa världen. Jag har ingen dröm.

Hund eller katt?
J: Båda katt.
M: J svarar hund. Jag svarar katt.

Vilken känd person skulle M/J vilja vara?
J: M skulle vilja vara Dean Martin. Jag skulle vilja vara Stevie Wonder.
M: J skulle vilja vara Ghandi. Jag kan inte komma på någon.

Hur många barn vill M/J ha?
J: M vill ha 2 barn. Jag vill ha 2 barn.
M: J vill ha 3 barn. Jag vill ha 2 barn.

Vad gör ni om 3 år?
J: Vi gör dockor och det ligger en gnällig Egon i vaggan bredvid oss.
M: Jag byter blöjor. Har hus på landet, västkusten eller utomlands. J sover.

Några dockmakare har vi ännu inte blivit, barnboken finns i huvudet, vi fortsätter vara som hund och katt och två barn kom till oss...men inte som vi önskade. Längre ner i högen av minnessaker fann jag en Mina-Vänner-Bok som gästerna fyllde i. Där finns en vän som när han var liten ville bli stor, men blev arkitekt. En informationsspecialist som är riktigt bra på att spela kastanjetter. En ordningsvakt som ville bli dagisfröken. En konsult som ville bli bondmora och som tyckte trollkarlen på scen blev för naken! En som bara ville "kiss u very long time" och en musiker som tyckte det spelades riktigt minnesvärda poplåtar under kvällen. Dataanimatören blev inte zoohandlare men bra på att rapa och musikern/dansaren/musikalartisten/halvfärdige arkitekten höll en trolleri-show utan dess like! Längre bak i boken tänkte bror fluffiga och formlösa tankar och vår jordnära vän veterinären menade att: "Det är bara att bryta ihop och gå vidare."



Vi, ville bli en familj. En tvåbarnsfamilj med katter och många långa fluffiga drömmar om att frälsa världen. Istället bryter vi ihop, och försöker gå vidare...

.

2 kommentarer:

Orchid sa...

Jag håller tummarna för att du ska få din familj! Förhoppningsvis ska år 2009 ha litet tur med sig!
Kram!
Ingegerd

Johbur sa...

Tack Orchid! Du kan konsten att peppa...kanske att det finns något litet hopp runt knuten...kanske...

Kram J