torsdag 27 november 2008
Tack MammaMelissa m. familj!
Jag blev glad idag! Sådär riktigt glad då hjärtat dubblar slagen och leendet gör att man visar en bit för mycket tandkött!
Jag blev med present! :) :) :) :) :)
En storslagen sådan, med guldsnöre och spännande prasselplast. Ett kort finurligt instucket i den glada plasten. Det var under sista timmen på jobbet då jag var och hämtade en kaka jag blev så plötsligt sugen på. Minuterna efter stod den där! Jag skymtade våra flickors namn i rosa kristyr innanför prasslet när jag förde den varsamma lasten mot säkrare förvaring.
När man blir sådär glad att man skrämmer bort folk med sitt tandblottar-smajl, brukar gråten följa efter. Dörren gick igen bakom mig och den kom. Jag grät för att jag förärats med en skatt. Jag grät för att personen bakom överraskningen inte fick bli mor till två barn. Jag grät över de vackraste namn jag vet. Jag grät för att jag aldrig sett maken till pepparkakor som dessa!
Jag grät...
Man behöver inte dö för att bli en ängel!
"En present är något man får av någon annan...presenter är ofta inslagna i färgglatt papper för att vara en överraskning för mottagaren" (Wikipedia).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nu blev jag glad -att du blev glad!
Bara det var glad-gråt... ville inte ge ledsen-gråt...
Änglamammor med guldsvärd förtjänar endast de bästa pepparkakorna -med guldsnöre till så klart! :.)
Och jag tror nog att jag skrämde din kollega mer med mina becksvarta solglasögon än vad du skrämde folk med ditt tandkött... :.)
Skicka en kommentar