onsdag 23 september 2009

Historien om ett brev

Det var dan innan dan och jag hade minutiöst planerat för ett brev att nå lådan innan tömningsögonblicket. Brevet var lika viktigt som en brådskande petition till högre instanser. Jag tog därför en halvtimmas längre lunch för att hinna inköpa, påklistra och på-lådan-lägga hemligheten i tid. Tid brukar vara ett kritiskt inslag i min tillvaro. Den räcker sällan till, blir i senaste laget och tickar för snabbt för att vara värd sina sekunder. Men idag, just idag, skulle tiden räcka.

I vänster hand ett frimärke föreställande något slags djur mot en bakgrund av svensk sommaridyll. En liten mus tror jag! Ni märker att brev skrivs med mycket ojämna mellanrum, för säkert är frimärksmotivet ett som de flesta känner igen. Mellan tummen och pekfingret kändes det tryggt och alldeles snart skulle det vara på plats i högra hörnet av det naturvita höljet.

I höger hand det enkla brev jag planerat för i veckor. Handen med brevet rörde sig långsamt mot den gula plåten där jag med tillförsikt läste tömningstider. Jag var i god tid och det visste jag. Men ett sådant brev krävde sin säkerhet. Jag läste, tittade stolt på klockan, lunch i en påse och där släppte jag greppet! Långsamt tog det sig ned genom parenteser av namnsdagskort, flugskit, kärleksförklaringar och en och annan nyanmälan till a-kassan...

Klockan tio i fyra stod jag åter på plats vid det hungriga gapet. Den snälla posttömmerskan förklarade att det brev jag lagt ofrankerat på lådan redan var på väg till Göteborg då det skett en tömning tidigare under dagen. Mottagaren skulle troligtvis få det en dag senare samt mot betalning.

Från Ruth & Astrid med Co. till Antonia och Gabrielle med Co. På födelsedagen, som delas mellan fyra änglabästisar, och kanske en lillebror...

Grattis i för och efterskott!


1 kommentar:

Vida sa...

Du skriver så oerhört fint och med ord som verkligen bara öppnar mitt hjärta. Varma kramar till dig i dagar som dessa.

/Liv