Happy birthday på spanska 24/9-09

Vid kalasgraven sken solen i det ständigt blåsiga Göteborg. Vi hade småpresenter, storballonger och vanliga såpbubbleflaskor i en påse. Jag hade under dagen funderat över en passande sång, men insåg att alla var allt annat än passande. I alla fall de svenska..."uti hundrade år". Jag försökte tillverka en egen variant som lät mindre "Ja må dom leva" men fann inte orden. Jag fann däremot en skatt i min språkgömma, "Happy Birthday" på spanska! Jag sjöng och Kärleken nynnade vacker rappakalja, en för Astrid, en för Ruth.

Cumpleaños feliz
Cumpleaños feliz
Te deseamos todos
Cumpleaños feliz

Lite fnissiga i vinden som blåste bus i ballongerna, torkade vi fågelbajs från stenen. Det förefaller vara en och samma fågel som bajsar på samma bokstäver. Alltid! Vid varje besök samma, samma. Vi putsar, den bajsar. Stenen glittrade snart ikapp med glitterkulan (en sån man skakar) innehållande hundratals flytande små silverhjärtan och ballongerna som sprakade kitschigt i solen.

Höjdpunkten blev ballongsläppet. När vinden mojnade för en bråkdels sekund, släppte vi "Happy Birthday" och "Hello Kitty" i luften. De kunde knappt bärga sig innan de var högt och långt borta! Det var så vackert och lyckligt just då, vid döttrarnas glittriga grav.

Jag spanade efter de två blänkande ballongprickarna i den höga, blå, kvällsluften och märkte att de styrde riktning sjukhus. Vårt sjukhus! Jag önskade ballongerna mot de dystraste av salar för att sakta sväva förbi någon i behov av ett minne att greppa. Någon i vår situation, någon som precis förlorat sina drömmar. Jag hoppades att Ruth och Astrids "Happy birthday" och "Hello Kitty", med sina svansar av snören och etiketter med vackra ord, kunde gro ett hoppfullt minne i någon annans svarta jord. Att minnas som magi en födelsedag om ett år där sången kan bli "Happy birthday" på ett passande språk...