De förlorade barnens stad

Ett låga lyser alltjämt för våra vänner som ännu ej förlöst sitt barn. Sin skatt. Vi väntar med dem...i minnet ligger vi i samma salar där de nu befinner sig. I samma salar där Döden härjar pirat och stjäl allt guld. Samma salar. Samma rum? Vi låg där för snart nio månader sedan, eller var det ikväll? Jag känner hur vattnet går, hur fötter slutar sparka.

Våra minnen svävar osaligt i Östras korridorer och hemsöker allt oförstånd, smeker goda hjälpare och jagar efter pirater som stjäl av livets glitter. I natten lyser sig fullmånen stark, det är den dödspiraterna borde tråna. Det är den de borde vilja ha! Men dödspiraters kompasser visar alltid fel, med spetsen mot de förlorade barnens stad.

.