Nej, jag har inte blivit bättre på att kommentera hemma hos andra sedan sist! Jag läser och begrundar så länge och noggrant att det tillslut blir för sent (om natten) för att svara. Jag läser hos en, kommer inget på...jag läser hos en annan, kommer inget på...och så går kvällar och nätter i sällskap med era fantastiska ord. Jag vill ju skriva något som betyder något, men i min stora pretention går något galet och istället blir det inget alls.
Ska tänka tvärtom nästa gång, för visst är det fantastiskt med bara en liten hälsning! Jag blir i alla fall glad! Det är alltså inte er, utan mig...
Hej så länge!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hm... Det där känner jag igen ;o)
Kram
Jag känner igen mig! Jag läser bloggar, funderar på några väl valda ord och så går tiden. Till slut känns det för sent!
En stor kram till dig!
Ingegerd
Hej! har aldrig skrivit här hos dig,har oxå svårt att hitta de rätta orden.Jag är över 40 år o har 2 vuxna barn.Min äldsta är frisk o kry o studerar men min yngsta har varit sjuk i 10 år!Det har varit anorexia,depression,självskadebeteende,självmordstankar/försök mm,mm.Jag är inne här o läser varje dag o önskar så att jag kunde göra nåt för dig,men som sagt det är svårt att hitta de rätta orden!Tänker på dig o önskar dig allt gott! Lilla jag
Läser och läser men har samma problem med att hitta de rätta orden som många verkar ha...man vill ju att det ska vara något speciellt i en sådan här fin blogg där du skriver så vackert.
Kärleksbrunnar letar jag fortfarande efter och går gärna på och tänker på kära sambon, som en liten låtsasgaranti att det aldrig ska ta slut :) Undviker a-brunnar likaså, man vet ju aldrig :D
Ja, här är en till som känner igen sig. Man vill ju på något sätt skriva något bra. Tja, nu har jag nog raderat och ändrat det här lilla meddelandet minst 10 gånger. Som sagt det är inte så lätt alla gånger.
Skicka en kommentar