Kl 11.22 samma morgon meddelade samme vän att nu var de i samma sits som vi.
Samma sits som vi...
Imorgon, tisdag den 2:e juni 2009, kommer ett efterlängtat barn att förlösas...det dog för några dagar sedan i en vacker mammas mage. 37 veckor gammal. Mamman och pappan kommer aldrig bli desamma igen. Aldrig.
Vi finns där för våra vänner, vi finns där för storasyster, vi finns där för liten som snart skall födas. Vi finns där, precis som de för oss...och oavsett...
Verkligheten skapar hål som aldrig någonsin kan lagas.
6 kommentarer:
Beklagar verkligen att era vänner inte får uppleva sitt nyfödda barn.
Fruktansvärt! Blir tårögd när jag läser det du skriver. Hoppas de orkar ta sig igenom sorgen.
kram!
Så ledsamt! Det är sånt som inte får hända!
Jag hoppas innerligt att familjen har stöd runt omkring sig och att inte bebisen bara "pratas bort". Låt dom sörja i sin takt och lyssna på dom! Dom har en mycket stor sorg!
Kram!
Ingegerd
Neej... Det finns verkligen ingen mening med att nåt sånt sker. Grymma, grymma värld.
Kram
Nej, varför varför ska detta behöva ske - igen och igen!!
E så lessen för era vänner och vet att ni kommer till att ta hand om dem och stötta på bästa sätt. Många kramar
Vill bara säga att jag läser. Men jag kommenterar sällan eftersom jag helt enkelt inte finner ord.
Det som har hänt är fruktansvärt. Fruktansvärt.
Det här är tungt... så tungt... man tycker att det borde bli ett stopp nu! Inga fler barn får dö -varken i magar eller utanför!
Fördelen är att ni kan finnas för dem på ett otroligt sätt -ni har själva vandrat en bra bit och kan inge hopp, styrka och tröst.
Ring om du behöver!
Skicka en kommentar